API (Application Programming Interface) är en överenskommet sätt att kommunicera mellan datorprogram som möjliggör för ett program att ställa frågor och få svar från ett annat. Någon som har en stor databas kan exempelvis skapa ett API så att andras program (via exempelvis Internet) kan göra sökningar och begära ut uppgifter från databasen utan att programmet som begär data får direkttillgång till databasen.

Här ges några exempel på API:n för att ge en inblick i vad det handlar om och hur det går till.

Databaskatalogen LIBRIS (de svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog) har ett “lättvikts API” där frågor ((sökningar) ställs via HTTP anrop ((samma sorts anrop som används för att anropa hemsidor genom webbläsares adressfält).

Funktionen kallas Xsearch och för att exempelvis söka efter boken med titeln Fårad mark formuleras frågan alltså på samma sätt som en hemsideadress:

http://libris.kb.se/xsearch?query=TIT:Fårad+mark

Om du klickar på länken ovan ges svaret på formatet XML. Tanken med XML formatet är att det skall kunna läsas framförallt av olika datorprogram men även vara förståeligt för människor. Det går också att få svaret på annat format, exempelvis JSON (JavaScript Object Notation), vilket också kan förstås av olika datorprogram men är snäppet mer lättförstått för människor. Svar på detta format ges genom att lägga till &format=json i slutet av HTTP anropet:

http://libris.kb.se/xsearch?query=TIT:Fårad+mark&format=json

Svaret som ges denna gång ser ut som följer:

@@{“xsearch”: { “from”: 1, “to”: 1, “records”: 1, “list”: "Recensionslänk" } }}@@

Observera att båda dessa svar kan läsas av ett program skrivet med programmeringsspråket Python.

Information om hur frågor till LIBRIS formuleras ges här.

Det finns flera olika API:n kopplade till Google Maps. Ett API värt att nämna heter Google Static Maps API. Den möjliggör att en begäran skickas i form av ett HTTP anrop och får då en statisk kartbild som svar.

Mer om hur API:n fungerar kan läsas här.