eXtensible Markup Language (XML) lanserades av World Wide Web Consortium (W3C) år 1998, med syftet att förenkla utbyte av data mellan olika informationssystem. Språket är utformat för att läsas av datorer, men är relativt enkelt att läsa även för människor. För att kunna läsa en XML fil, öppna filen i en vanlig textredigerare så som Notepad/Anteckningar.

För att beskriva en burk innehållande en stor gul fjäder samt en ask med två pärlor i (en svart och en vit) kan man med XML skriva:

@@<?xml version=“1.0” encoding=“UTF 8”?> <burk>

<fjäder>
	<färg>gul</färg>
	<storlek>stor</storlek>
</fjäder>
<ask>
	<pärla>
		<färg>svart</färg>
	</pärla>
	<pärla>
		<färg>vit</färg>
	</pärla>
</ask>

</burk>@@

Mer om hur XML är uppbyggt kan läsas på W3C:s hemsida om ämnet.

XML används i vissa filformat för lagring av geografisk data, exempelvis KML som används i framförallt Google Earth.

XML kan också vara ett alternativ till att lagra data i tabellform som då möjliggör att exempelvis metadata kan följa med informationen på ett annat sätt. Exempelvis går det att ladda ned statistik från världsbanken både i Excel format och XML format.

Hemsidor är ett sätt att dela information till andra människor via internet. XML brukar ibland betraktas som ett av huvudformerna för en så kallad semantisk webb (läs mer om semantisk webb här) som är utformad för att datorprogram skall kunna dela information till andra datorprogram via internet. En variant av det som ibland använder XML kan sägas vara API, vilket möjliggör ett program att ställa frågor till ett annat och få ett svar som det frågande programmet “förstår”.

Se översikt om GIS filformat.

Lär dig mer om datastruktur och filtyper med QUIZ!